Sapariparadipupopo

Hemkomna från en riktigt värd helg i Sapa med omnjed. Beskriver helgen lättast med hjälp av bilder.
Dag 1:
När vi kom till tågstationen på torsdagskvällen möttes vi av en dam som sa "you has big mistake! dont worry!". Efter en stund av förvirring förstod vi att vi var tvungna att ta ett senare tåg men med lyxigare hytt - tackar och tar emot. Det blev en trevlig kväll med kortspelande och så kom vi fram till Sapa lagom till frukost. Hotellet vi bodde på var helt okej, förutom att de hade lagom till vintern börja renovera hissen = ingen vägg = iskallt. Inte helt genomtänkt men vi trivdes bra ändå, glädjeyra uppstod när vi upptäckte att sängen hade inbyggd värmeslinga. Hursomhelst..
Här har vi den omtalade filmjölken, bakom det vita diset döljer sig en fantastisk bergsvy full med fisfältsplatåer (fisfält haha! risfält kanske?), glada ändå. Kvinnan till höger i bild är en av många (en eller två per person) som följde med oss under vandringsturen och hjälpte oss med diverse saker och sedan på slutet sålde grejer (eftersom de hjälpte oss ska vi köpa från dem), oftast mindre roliga ting som inte är av den bästa kvalitén.
Målet för dagsturen var detta vattenfall och "den dansande stammen". Herrn bredvid Simon heter Callum, han och hans kamrat Maggie som båda är australiensare var vårat sällskap under helgen. Mycket trevliga typer. Det var en lagom mjukstart med lätt vandring och endast en halvdagstur. Eftermiddagen valde vi att spendera på stadens marknad, har dock ingen bild därifrån.
Dag 2:


Längre och tuffare vandring stod på schemat. Lera var ett av nyckelorden. Halt var ett annat. Stamkvinnorna hjälpte till under de värsta passagerna. Då och då stannade vi till och tittade på utsikten, det var ganska svårt (läs: omöjligt) att gå och kolla på utsikten samtidigt. Hög koncentration inför varje stegisättning.
Dagens vurpa gick till Petra!! Trots hjälp från en söt liten stamtjej i stövlar. Eccoskor i all ära men de hade inget grepp alls. Tur att den som hade packat ner mest ombyte ramlade.
Det här var våran fantastiska guide! När vi vandrade förbi hennes by bjöd hon in oss att kika in i hennes hus. Väldigt annorlunda, (nästan) surrealistiskt men intressant att se. Hennes fina traditionella kläder hade hon sytt och broderat själv. Apropå traditionella kläder, på bilden hjälper hon Simon att hitta indigoblå byxor.
Den indigoblå färgen som trakten är känd för kommer ifrån den här blomman.
På rastplatsen passade många säljare på att försöka kränga grejer. Många barn med rådjursblick. Buy for meeeee. 


Huset där vi skulle spendera natten var väldigt mysigt, vi sov som på ett loft med sköna madrasser och varma täcken. Myshetsfaktorn höjdes även när strömmen gick och vi alla samlades runt elden där vi hjälpte familjen att laga mat. Rullade de godaste vårrullarna vi någonsin ätit bland annat. Hela måltiden i sig var nog den bästa vi haft på resan. De hade valt ut våra favoriträtter och gjort en festmåltid, Simons favoritkyckling med citrongräs (heter det så på Svenska?). Måltiden avslutades med "Happy Water" = risvin som serverades ur PET-flaskor. Det smakar som en svagare Vodka och en lite mer risig smak (hahahahaha) smakar lika illa som sprit gör i alla dess former. Värt en till bild:
Slutsats: Mycket rolig och händelserik dag.
Dag 3:
Sista dagen, liknande vandring som föregående dag fast halvdag. Stannade vid ett vattenfall där det poserades. Vore väldigt häftigt att se risfälten i en grönare skrud, dock så är det trevligt när det inte är packat med turister. För och nackdelar.
Maggie, Callum, Simon & Petra

Roligaste upplevelsen hittills! Har säkert missat att skriva om flera olika saker men det får räcka för tillfället. Ha en bra dag!

Kommentarer
Postat av: Mamma Marie ,Ove

Häftigt att vandra och uppleva naturen och att komma vietnameserna närma.Det bra att ni passar på och se er omkring.Här sysslar jag med så spännande saker som snöskottning och Marie rider .

Ha det bra , vi hörs / Ove

2011-12-19 @ 19:40:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0